Får man lov att njuta utan dåligt samvete?

En av alla goda glassar denna sommaren – vid en poolkant – kan det bli bättre?

Denna sommar har vi verkligen marinerat oss i sommar- och semesterkänsla och vi har flera gånger sagt att det är den härligaste semestern någonsin. Nästan så där som en minns sina sommarlov som barn – alltid sol, massor av bad och ungefär lika många glassar.

Dels har jag insett att den här härliga känslan infunnit sig mycket på grund av, eller tack vare heter det mer riktigt, vårt semesterlöfte till oss själva – inga projekt!

Inte ett endaste husprojekt fick vi lov att göra och inte ett endaste har vi gjort. En dag var det nära att vi började gräva i en del av trädgården där vi ska ha en stensättning, men vi stoppade oss. Och klokt var väl det.

För baksidan av att ha massor av inspiration som vill sjösättas in i olika projekt är ju att en känsla kan infinna sig av att aldrig riktigt vara ledig. Flera andra semestrar har vi därför haft en anings dåligt samvete om vi gjort något annat än projektet eller haft dåligt samvete, gentemot barnen, om vi inte gjort något annat än projektet.

Så alltså – bra beslut!

Och för att fortsätta på det här med dåligt samvete —> den andra delen av härligheten denna sommaren är ju vädret.

Att kunna räkna med att det är fint väder, bada i timmar utan att frysa, kvällsmat utomhus utan att behöva hämta en tjock tröja, spontaniteten som föds i samklang med det fina vädret med mera med mera…

Men…. det här fina vädret har, som bekant, fört med sig en form av katastrofsituation i vårt land, inte minst med tankarna på alla skogsbränder som härjat och härjar.

Vi är själva inte personligt drabbade av något av detta och kan därför inte uttala mig om konsekvenserna av det. Men sommarhärligheten har bytts ut mot lite skavigare känslor när tidningsrapporter lästs.

Att just denna sommarens extremväder (för att använda ett något uttjatat ordval) handlar om klimatförändringar kan jag inte heller uttala mig om, men… spelar det någon roll? Att klimatförändringarna är ett faktum vet vi (väl?) alla och de kommer att påverka.

Igår testade jag min familjs värden i klimatkalkylatorn, med en ganska stark tilltro till att vi ändå är ganska så ”duktiga”, men med resultatet att jag/vi lever som om vi hade 3,9 jordklot. 3,9 jordklot!

Det uppvaknandet.

Jag trodde inte att bilen / resor  skulle vara den del vi misskötte oss mest inom… Cyklar med barnen till förskolan och tar tåget till jobbet, men visst vi bor trots allt i en liten stad och behöver köra till en hel del saker. Men… ja… rannsakar vi oss själva gör vi nog en del av dessa bilresor av bekvämlighetsskäl också…

Att vi semesterreseflög i våras bidrog säkerligen till en höjning,

Det känns si så där att skriva att det finns en hel del saker som vi gör bra, eller helt ok, om vi ändå lever som om det finns 3,9 jordklot. Får nog funderas en del på vad vi ska göra åt den siffran.

En av de saker som vi dock faktiskt gör är minskandet på köttätandet så —> Sist, i den här långa uppsatsen som råkade hända, ett tips om tidningen Vego. Här hittar jag alltid bra inspiration till våra middagar och detta numret hade något efterlängtat – innehåll med vegomat för barn och intervju med en dietist på samma tema.

Jag har själv inte vågat byta ut barnens mat till veg för att jag känt att jag inte haft tillräckligt med kunskap för att göra en så stor förändring. Nu känner jag att jag är mycket klokare – tipselitipstips!

Ps Tidningen finns i digital upplaga också 🖤

Inlägget Får man lov att njuta utan dåligt samvete? dök först upp på Hus Nr 24.

Taggar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *