Min bröllopsklänning, som jag älskar den. Den blev till sist precis som jag ville ha den. Varför inte köpa en klänning som är bra från början tänker kanske ni?
Jo, det kan jag berätta. Ovan ser ni bilden från allra 1:a gången jag provade klänningen (det var faktiskt den 1:a klänningen jag provade) Den satt som en smäck på kroppen, och jag provade såklart ett gäng till. INGEN kändes som den. Spetsen är så mjuk och följsam och jag tycker färgen och spetsen är så otroligt vacker. Enkel men ändå inte på nåt vis. Grejjen var ju den att jag tänkte ju faktiskt beställa en klänning från Australien för en mindre förmögenhet, men min Julia sa att du måste ju åtminstone prova nåt innan du beställer. Och tur va väl de, tänk om jag beställt hem nåt som var snyggt på nån liten ytte-pytte modell och sen inte på mig. Nej, då bestämde jag mig för att den här blir det. Jag känner ju mig ashet i den, MEN vi måste göra lite förändringar så den blir lite mer Marre-smarre
Här har vi bara vikt in kanterna i ryggen och håller på att diskutera min slits som inte var självklar från början, jo för mig var den det. Men Aytan på Ruths i Västerås va inte lika upphetsad som jag och hon var osäker på att spetsen skulle hålla. Vi provklippte och jag fick min slits, hahaha. Dom har varit helt fantastiska faktiskt. Och sömmerskan är helt otroligt duktig, hon klippte fsktiskt min slits när jag stod och hade klänningen påmig. Sen min lilla ”bridezilla-light” grej som hon också fixade galant. Sydde in och rättade till, helt fantastisk service. Jag ville ha en klänning med lagom urringning, öppen rygg och lite ben. Och jag fick allt. Och jag älskar att min klänning bara finns i ett exemplar
Ser ni hur hon plockat fram spets mot ryggen när vi öppnade upp?
Att plocka bort fodret under var nånting jag kom på när slitsen var gjord och jag tyckte det blev jätte bra med benen som syntes igenom.
Pär tyckte min klänning var så vacker. Han sa det flera gånger i kyrkan.
Foto: Malin Lindholm
Just nu är klänningen på lite spa eller ska jag säga mun mot mun metoden hos kemtvätten. Den va extremt skitig längst ner och hade diverse fläckar utav drinkar, rödvin och bubbel både bak och fram, hahaha. Så dom på kemen visste faktiskt inte om den skulle bli helt ten eller inte.
Jag skulle ju kunna göra hur många blogginlägg som helst om bröllopet, men jag inser att jag snart måste ge mig, hahaha. Snart tröttnar ni väl på mig. Kanske bara nåt litet till, sen ska jag ge mig, lovar……
/Marit
Källa: Marit Orrebo
Klänningen
